En dålig natts sömn

Drömde om D och det var ett himla liv. Jag minns att jag hoppade ut från huset och sen vaknar jag av att min armbåge gör fruktansvärt ont. (Jag ligger kvar i min säng, så jag har inte gått i sömnen) Men jag ska försöka återberätta mina minnesfragment...

Vi umgicks hemma i någon annans hus, han och jag och ett sovande barn. Barnet vaknar och jag tittar till det och nattar om. Då kommer han ner från övervåningen fruktansvärt arg och med vapen på sig. Jag följer honom upp på övervåningen, ser hans liv ser ut där på övervåningen... Jag hör hur barnet vaknar igen, och jag återvänder ner för att natta om. Då har barnet bäddat undan och börjat rita. Eftersom det är mitt i natten ber jag barnet, vänligt men bestämt att sova. vi kurar ihop oss och jag känner hur barnet slappnar av och somnar in.
Då står han brevid sängen återigen vansinnig och vill att jag ska gå. Det är bråttom bråttom jag måste gå nu. Men han är inte arg på mig. Han är arg på något annat. När jag står på trappen utanför vad som jag nu känner igen som ett hus i Sjösa, så kommer en bil med två tjejer som inte ser så där jätteglada ut.  Det är nu jag hoppar, rak ner i rabatten. Och jag faller, faller och faller.... stenhårt mot backen.

--------------------------------------

Kan det ha något att göra med att vi träffades igår,  ni-vet-vart?
För att det fortfarande gör fysiskt ont i mig när jag ser honom?